Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 Biars, de återstående två tredjedelarne den 19 Juni 1858.
— Den 30 Joni samma år voro också alla af
varuför-skottskassan lemnade lån betalade; oeh i samma månad
slätade också diskontkassans styrelse och
förtroendekommissionen sina, göromål. Den 23 inlöstes den
sista vexel, som fanns i diskontkassan, och den 22
åter-stälde förtroendekommissionen den sista återstod af de medel,
som varit den anförtrodda. — Bien stadens handel återvann
likväl icke onder året 1858 sin natorliga liflighet, och torde
ej så snart återvinna den.
Handelskrisens utbredning i nordöstra Tyskland, till
LtLbeck, Danzig, Leipzig, Breslau och andra orter, är det
öfverflödigt att i detalj berätta, och om förhållandet dermed
i nordvestra Tyskland är ej nödigt att nämna mera, än att
Bremen denna gång höll sig till och med bätre än 1799, då
det redan vist sig, att dess handel var vida solidare, än
Hamburgs. Dess hållning år 1857 förtjenar så mycket större
upmärksamhet, som dess handel, dels befann sig i än
starkare tillväxt, dels till ett långt större del drefs på Förenta
Statesna, än Hamburgs. Orsaken till denna Bremens fastare
hållning var, att öfverdåd i spekulation och öfverdåd i
lef-nadssätt, att vexelrytteri och lyx der voro mindre än i
Hamburg , ehuru verksamheten visst ej var mindre. Krisens
verkningar i södra Europa, södra Amerika och andra aflägsnare
länder torde här alldeles kunna förbigås.
Äfven Frankrike led åren 1857 och 1858 under
följderna af öfverspekulation och kreditmissbruk. — Missväxt
hade åren 1853—1856 betydligt minskat franska folkets
förmåga att köpa, vare sig inhemska eller utländska, fabrikat,
och åren 1851—1857 hade, genom statsskuldens förökande
från något mera än 3,768 2/3 millioner riksdaler till mera än
5,937 y2 millioner, nära 2,169 millioner riksdaler blifvit
undandragna produktionen, eller åtminstone den mera lönande
produktion, hvartill de af företagsamma och omtänksamma
enskilda personer kunnat begagnas.
Förbiseende af dessa och dermed sammanhängande
förhållanden hade föranledt en länge af regeringen äggad
öfverspekulation och ett vådligt begagnande af krediten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
