Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjelpande \ som under redogörelsen ej kunnat i godo biläggas,
ville collegium utlåta sig, när de handlandes tankar derom
blifvit framstälda.
I det senare utlåtandet svarade collegium,
på den första af de enligt Rudenschölds förslag
framstälda frågorna: att ej något tvifvelsmål syntes förete sig,
att icke den i krediten och vexelhandeln skedda hastiga
förändringen, med hvad deraf nu och framdeles kunde komma
att härflyta, ofelbart måste, direkt eller indirekt, röra alla,
som med det ena eller andra slags handeln sig befattade,
på den andra: att collegium redan i dess förra
betänkande uttalat sin öfvertygelse, att stagnation i exporten och
i importen med flera svårigheter blefve från den utrikes
förvirringen oskiljaktiga, och att det begärda anståndet ej mindre
för de handlande, än för allmänheten, vore af betydande
angelägenhet; hvartill nu lades, att de handlande, i fall
anståndet dem förvägrades, kunde nödgas att till utländingar
flera gånger betala en och samma vexel eller remiss,
på den tredje: att, då de handlandes förslag ej
åsyftade annat, än redogörande för hvad en hvar rätteligen kunde
äga att fordra eller blifva skyldig, samt konservation af alla
de handelskontor, som voro i stånd att visa reda och
riktighet för sig, deraf syntes följa, att utrikes krediten
dymedelst för framtiden snarare skulle befästas, än förminskas,
såsonf ej heller någon skadlig verkan deraf för
medunder-såtarne vore att frukta, emedan liqvidationen för alla inrikes
rörelsen angående skuldfordringar, hvilka ej med
vexelrörel-sen ägde gemenskap, härifrån undantogs, och slutligen
på den fjerde: att denna sak aldrig kunde stadna
mellan de enskilda, hvilka nu kunde komma i delo med
hvarandra, utan måste komma att röra den allmänna välfärden
dess närmare, ju mera öfverilande dervid blefve tillåtet, och
att förorsaka större och häftigare stagnation i alla näringar
och rörelser, i den mån bankruterna inom handelssocieteten
blefve allmännare, faror, mot hvilka andra medel ej nu
syntes vara att tillgå, än tidens vinnande och de påkomna
oredigheters bringande i ett slags ordning, hvarunder närmare
kunde utrönas, hvarthän hufvudomständigheterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
