Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kulation, då järnexporten och utländska krediten, i följd af
britiska handelskrisen, minskades och en missväxt
inträffade i flera af de vestra orterna, vållade flera bankruter i
Göteborg, samt de af missväxten hemsökta och de med
järnproduktion sysselsatta orterna ledo betydligt, torde dock tiden
1826—1834 kunna anses såsom den, då spåren af de
olyckor, 1810—1815 årens kreditmissbruk dragit öfver landet,
utplånades, och här vara rätta stället för en jemförande
återblick på de 1763 och 1815—1818 i Sverige inträffade
handelskriser och deras orsaker.
Ehuru vexelrytteri utan tvifvel var en bland
orsakerna till 1815—1818 årens handelskris, vållades densamma
dock deraf i mindre grad, än den af 1763. På denna
olikhet mellan bägge kriserna grundade sig en annan, den
nämligen, att ingen enda framställning åren 1815—1818, oss
veterligen, gjordes om suspension af några i vexelstadgan
intagna föreskrifters gällande kraft, eller om någon särskild
liqvidationskammares inrättande för vexelfordringars
utredning, ehuru regeringen, såsom vi sett, 1763 bestormades
med dylika framställningar, men att framställningar om lån
af allmänna medel till ohjelpliga eller åtminstone utan nödigt
förutseende skötta affärers uphjelpande deremot 1815—1818
så mycket oftare förekommo, hvaremot ett sådant förslag år
1763 blott en enda gång framstäldes. Ar 1763 framstäldes
detta förslag af baron Scheffer till direkt förmån för
köpmännen. Det vann, såsom vi redan veta, ej framgång. Aren
1815—1818 var det deremot de tre ofta omtalade
diskontverken, för hvilka dylikt understöd begärdes. Ändamålet var
att från undergång rädda, ej blott dessa verk och många
delägare i desamma, utan äfven en mängd af deras
gälde-närer. Två gångor, 1815 och 1817, lemnades dessa verk
också af regeringen sådana lån. Vid riksdagen 1817—1818
yrkades deremot förgäfves, att ständerna borde till
diskontverkens uprätthållande bevilja medel. Men då deras
uplös-ning beslöts, blefvo nödiga medel till betalning af deras skuld
likväl beviljade. Dessa medel försträcktes af banken,
hvilken på utredningen af Göta kanals diskontverk förlorade
1,370,000, och på utredningen af Malmö diskontverk 645,000
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
