Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
230
NORGES SJØFORSVAR 1814-1914.
Kanonbaat av 1. kl. «Viking». Fot- Wilse-
kadetskibstogt — dette aar med «Nordstjernen» for første gang —
og et 4 maaneders togt for underofficerselever med «Alfen» samt
aktive og passive mineøvelser, vil man se at øvelsesutrustningen
fik et efter vore forhold storslagent præg.
Øvelsesbudgettet steg med et slag til adskillig mer end det
dobbelte av fjoraarets.
Den nye kanonbaat «Viking» var ikke ute i 1894 og i en
artikel i «Norsk Tidsskrift for Søvæsen» — oversigt over togter
det aar — uttales en beklagelse derover samt et haab om at det
ikke skal gaa «Viking» som «Kong Sverre» — at opleve ett togt
for saa efter en menneskealders forløp at tages i bruk igjen som
losjiskib.
Frygten hvad «Viking» angaar, viste sig heldigvis ugrundet.
Følgende aar blev nationen klar over at landets kyst laa aapen,
at sjøforsvaret var forsømt, og store anstrengelser blev gjort for
at rette paa forholdene.
Den utskrevne mandskapsstyrke var i 1895 øket til ca. 1200
mand. Da maatte alle 3 ekserserskibe i sving og desuten kystfor?
svarsavdelinger som aaret i forveien. Den nye lov blev saaledes
en automatisk løftestang for marinens øvelsesbudget. I dette aar
var «nøkkene» for sidste gang utrustet til togt. De tilhørte en
svunden tid, hadde «gaat igjen» altfor længe. Samme aar lagdes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
