Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
77
Då reste sig Sigurd, sägande: »Så skall ej ödet råda att
Regin varder min bane. Förr vill jag själf sända honom till
Hel».
Därmed högg han hufvudet af Regin, åt upp Fafners
hjärta och drack båda brödernas blod. Då hörde Sigurd
nöt-väckan kvittra:
»Bind hop de röda
ringarne, Sigurd.
Fafners skimrande
skatt dig tillhör.
Rid se’n till höga
Hindarfjället.
Fagraste mö
finner du där.
Af Odin den vrede
med sömntörne stungen
hvilar valkyrian
sänkt uti sömn.
Segerdrifva ur sömnen
kan väckas endast
af kämpen
som fruktan ej känt».
Sigurd följde nu Fafners spår och kom så till hans
boning, som stod öppen. Dörrarna voro af järn och likaså
stolparna, hvilka voro nedgräfda i jorden. Här fann Sigurd så
mycket guld att han därmed fyllde två stora kistor. Allt
godset lade nu Sigurd på sin häst, men hästen rörde $ig icke.
Sigurd förstod då hväd han ville, satte sig upp på Granes
rygg och som en stormvind ilade hästen i väg öfver heden
med sin herre och dennes nyvunna skatt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
