Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
130
Därpå, dog Hjalmar.
Odd samlade så alla de fallne berserkarne i en hög. Hvar
och en fick behålla sina vapen och Angantyr fick svärdet
Tyrfing under sitt hufvud. Därpå uppkastade han en stor hög
öfver dem. På samma sätt gjorde han med alla sina egna
män, och de båda grafhögarne sågos sedan under århundraden
och vittnade om den väldiga strid som utkämpats på Samsö.
Odd förde därpå Hjalmars lik ombord, hissade seglen och
styrde så hem till Uppsala. Sedan han landat, bar han den
döde Hjalmar fram till kungsgården och nedlade honom
utanför salsdörren. Själf trädde han in i salen, med Hjalmars
brynja och hjälm, som han nedlade inför kungen. Så
förtäljde han om Hjalmars sista ärofulla strid och framförde hans
afskedshälsning, gick därpå till Ingeborg, som just höll på att
sömma en skjorta åt Hjalmar, och sade: »Hjalmar hälsade
och sände dig denna ring i sin dödsstund».
Ingeborg tog ringen, såg på den, men sade intet utan
dignade ned död.
Då smålog Odd och sade: »Nu skola de, förenade i
döden, njuta den sällhet ödet nekade dem här i lifvet».
Därpå bar han ut Ingeborg och lade henne i Hjalmars famn.
Sedan sade Odd: »Låtom oss lägga dem i samma grafhög».
Kungen lät Odd råda i allt, så sorgsen var han öfver sin
dotters död. En präktig grafhög uppkastades öfver dem.
Odd stannade en tid hos kung Ane, men snart tog han
farväl och drog ut på nya härfärder. Men städse saknade han
sin fosterbroder och vän Hjalmar.
VIII.
Orvar Odds strid med Sävid.
T\en följande våren tog Odd farväl af Sveakungen och be*
gaf sig ut på vikingatåg.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
