Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
stridsplatsen. Han störtade sig oförväget rätt i hetaste slriden
och föll inom kört. De öfriga bröderna intogo borgen, dock
efter en häftig strid. Där vunno de stort byte, som de förde
ombord. Sedan satte de eld på Hvitaby och jämnade
borg-murarne med jorden. Därpå återvände de hem.
id denna tid härskade i Sverige en mäktig konung vid
namn Östen. Hans konungasäte var Uppsala. Östen var
en stor offerman och såväl han som folket blotade ifrigt samt
öfvade trolldom. För allt detta var östen fruktad vida
omkring, dock mest för en fasansfull ko, som hette Sibilja. Hon
var så besatt med trolldom, att när hon råmade, togo alla
fiender till flykten och begynte äfven strida sins emellan.
Kung Östen och Ragnar voro goda vänner och plägade
gästa hvarandra. Nu var det Östens tur att taga emot. Ragnar
med sina män anlände i rätt tid och undfägnades på det bästa
af Uppsalakonungen.
Vid gillet, den första aftonen, lät Östen sin dotter Ingeborg
skänka i dryckeshornen och bära omkring dem. Ingeborg var
berömd för sin skönhet vida omkring. När Ragnars män sågo den
fagra konungadottern, sade de sins emellan: »Dylik maka passade
bättre vår tappre konung, än gubbens dotter från Spångarhed».
Slutligen nådde detta tal till kungens öron. Ragnar fann
talet klokt och beslöt att trolofva sig med Ingeborg, men
han skulle först senare återvända och hemföra sin brud.
Kort därpå bröt Ragnar upp. Ett stycke från sin borg
lät han hela sitt följe stanna, och förbjöd strängt sina män
att omtala hans trolofning med kung Östens dotter.
IV.
Ragnar och kung Östen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
