Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136
med vida mindre. De sökte hftr som på andra stallen, men
hade dock rannsakat ännu nogare, om de icke mött ett Bådant
mottagande. De sade nu bonden farväl och vände tillbaka*
till Bork, mycket illa tillfreds med sin färd, på hvilken de
endast skördat skam, utom det att några män satt till lifvet.
Detta blef snart kändt i trakten, och folket såg just icke
ogärna, att de kommit till korta mot Gisle.
Bork drog nu med harm och förargelse hem och
förtalte för Ejolf hur det gått för honom.
Gisle stannade hos Räf ännu fjorton dagar till,
hvarefter de skildes i all vänskap. Gisle gaf Räf en knif och
ett bälte, mer hade han icke att ge. Sedan drog han åter
till sin maka Auda i Gertjofsfjord, och hans rykte hade nu
växt ansenligt. Det kan också med sanning sägas, att
duktigare och modigare man än Gisle fanns icke, då han kunde
reda sig mot så många och mäktiga män, som han hade att
värja sig för, och så föga gynnad af lyckan som han var.
XVII.
Torkel Surssons dråp.
T>å våren begaf sig Bork till Torskafjordsting för att träffa
-*- sina vänner. Torskafjorden, invid hvilken tinget hölls
och efter hvilket det hade sitt namn, var en vik på
nordsidan af den stora Bredfjorden. Till samma ting for också
Gest Oddleifsson västerifrån och likaså Torkel Sursson. De
seglade hvar och en på sitt skepp.
Då Gest var resfärdig, kommo till honom två unga män,
uselt klädda och med stafvar i händerna. De talade mycket
hemlighetsfullt med Gest, men så mycket förstod man, att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
