Nornan. Svensk kalender / 1874. Första årgången / 53 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lånesökaren af Joh. Jolin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

der jag för första gången såg’en. Han hade mumlat: »very beautiful indeed!» till dess han föll omkull och stalp i vattnet under sina: »very»! Jag, simmagistern, räddade hans lif, han gaf som minne mej — en reseknif, och bjöd af tacksamhet på ett glas sherry. Vi voro qvitt. Ett lif — en knif och sherry. Jag kunde engelska, sju, åtta fraser, han några svenska, tagna ur parlörn. Vi gjorde gester, utrop och grimacer, och sämjdes godt på ångbåten i förn, med sherryflaskan gömd uti ett hörn, förstås se’n mannen fått sig torra kläder och åter kry, liksom ett nordanväder, lofprisat både mig och nyttan af sjelfva vattenkullerbyttan. Till detta brittiska original, — rak som en hummelstör och smal, med hundskinnshandskar uppå magra händer, med elfenhvita, blanka starka tänder så långa, ja som — en af Stockholms gränder, — till denna gentleman jag mig begaf, en skymt af strand vid min förtviflans haf. »Ah, Sir! How do you do! Sitt ner! Jag tale svensk nu very fine med er!» Och engelsmannen räcker mig två händer, och ler med sina två staket af tänder. Jag tuggar djupt förlägen på hvart ord,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>