Nornan. Svensk kalender / 1874. Första årgången / 107 (1873-1906) Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
	Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Riseberga Korsriddare af Bias

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>

Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Riseberga Korsriddare. En medeltids-saga upptecknad af

Bias.

Solen höll på att gå i skog, och hennes strålar
brötos mot granarnes täta qvistverk. I djupaste
grantjälet var det nästan skumt, och ingen fogel mer än
talltrasten sjöng ännu. Men han höll ut och slog så
hårda drillar, att vårbäckens sorl blef nedtystadt, och
genljud hördes långt bortifrån där himlen gick ihop
med trätopparne.

På den smala stigen kröpo myrorna ännu,
mångtaliga, flitiga och tysta, för att sluta sitt dagsverke.

Men på stigen vandrade ock en ensam man.
Litet emellan svängde han sin stridsyxa för att hugga
undan qvistar, som växt öfver vägen. Man såg
nogsamt, att han var mera van att rödja sig väg än att
buga sig fram. Hans ansigte bar ock vitnen därom.
Där fans ett och annat ärr, ett märke från en fejd,
en stridsruna ristad på ett slagfält.

Där kämpen såg någon gammal, säregen tall nära
stigen, högg han en bleka. Därmed ville han
antingen utmärka vägen, för att sedan kunna hitta tillbaka,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>