Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Års-Krönika af A. Flodman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har således afgjort eller fört närmare till sin lösning
en stor mängd af ganska vigtiga frågor.
Såsom ett vilkor för antagandet af den nya
riksdagsordningen, hvilken särskildt inom presteståndet
mötte ett manstarkt motstånd, bestämdes vid 1862—
63 års riksdag att svenska kyrkans angelägenheter, som
förut afgjorts af nämda stånd, nu mer skulle
öfver-lemnas åt ett kyrkomöte, bestående af lika många
pre-ster som lekmän och med s. k. veto i kyrkolagsfrågor.
Denna nya institution, hvilken således i ett fall till
och med fick makt att göra om intet ett af konung
och riksdag gemensamt fattadt beslut, betraktades af
många med misstroende, emedan hon lätt kunde
utveckla sig till en »stat i staten», och därtill en stat
med antagligen reaktionära tendenser. Tidens makt
är dock stor, och själfva presterskapet, hvars förmåga
att motstå den alla länders erfarenhet under de mest
olika tider eljest konstaterat, synes i vårt’ land hafva
rönt inflytandet af den samma. Redan det första
kyrkomötet 1868 visade en liberalare tendens, än man
hade väntat, men man ansåg sig däraf ej ännu
berättigad till något bestämdt omdöme och var dessutom
böjd att tillräkna åtskilliga frisinnade och talangfulle
lekmän äran häraf. Innevarande års kyrkomöte har
däremot ådagalagt att kyrkans egne tjänare äro
genomträngde af mer frisinnade åsigter i flere afseenden, än
man af dem vågade vänta, på samma gång
lekmanna-momentet inom mötet ej förmått att så väl, som vid
det förra, häfda sitt inflytande. Vid diskussionen
visade sig nämligen i allmänhet såväl sakkunskapen som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
