Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ”Mammas perla” af Onkel Adam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rektor Löfling märkte huru hans lilla Anna
började längta från hans granna sagoverld. Han fann
att ett nytt skede i uppfostran snart måste börja, och
så gammal skolrektor han var (och kanske just
derför), fann han att gossars och flickors uppfostran måste
göras efter olika plan.
Huru snabb och säker måste ej flickans
uppfattning vara för att passa för nästan alla lifvets
förhållanden, i hvilka ödet kastar henne. Huru snart
blir ej en tjenstflicka, gift med en bildad man, fullt
ut tillräckligt bildad för salongen; men huru
omöjligt är det ej för den fullvuxne drängen att i hast
ombildas till en salongshjelte? Vanligen sker det
aldrig.
Nej tänkte rektorn — det ligger i qvinnans
skaplynne att finna ginvägar, att på en smal spång, sonl
Hinduen på ett bamburör, skynda öfver bråddjup och
strömmar, under det att mannen måste ha ledstänger
på begge sidor, för att ej falla.
Den gode rektorn var en läskarl; men anade att
det fanns andra vägar till kunskap än boken, den
eviga, torra boken och detta lifslånga sittande, som
behöfs för att odla själen på kroppens bekostnad;
men är då denna äfven nödvändig? Måste man för
att komma i beröring med ljusets makter gå till väga
så som öfvertron påstår sker med mörkrets — att
skrifva med sitt hjerteblod; ty hvad är då
skolornas blodbrist och bleksot annat än dylika
förskrif-ningar åt vetandets, talangens och ljusets
gudomligheter ?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
