Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Per Hackran af Herman Hofberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Låt vara, qvinna!» sade Per och sköt henne
åt sidan. »Den gamle björnen har frivilligt gått
in i mitt ide, och jag vill höra hvad han har att
säga.»
Vid dessa ord drog han Vild-Havvonen till sig
på bänken, hvarefter mellan de begge Finnarna
be-gyntes ett hviskande samtal, som räckte inemot
midnatt. När Havvonen talat slut, befalde Per hustrun,
att tillreda en sofplats åt honom på ugnen; hvarefter
han sjelf med de sina gick till hvila.
Om morgonen, när husets invånare vaknade,
var Per Hackran redan uppe och Havvonen
försvunnen.
Under julhelgen, då Finnarna kommo tillsammans
vid Ekshärads kyrka, berättades, att Havvonen, som
länge utgjort en skräck både för de svenska
nybyg-garne och för Finnarna Sjelfva, blifvit funnen död på
gränsfjellen till Norge. Tillika visste man omtala, att
Havvonen en dag i November öfverfallit och plundrat
en resande; men blifvit öfverraskad af ingen mindre
än Sjelfva länsmannen och dennes biträde, hvilka voro
ute i någon embetsförrättning. Havvonen flydde till
skogs; men eftersattes och spårades tills man kom i
närheten af Najen. Der hade röfvaren nedgått i en
källrännil i skogen och derigenom lyckats sopa bort
spåren för sina förföljare. Dessa måste derför
återvända och allt, hvad de fingo af flyktingen, var några
remsor af hans getskinnspels, hvilka fastnat i skogs-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
