Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gretas mandat af Lea
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
har’ en; jag har’ en’ — med samma jag ryckte ned
från väggen min gamla verkenskjortel, som föll rätt
öfver hufvudet på mej; det var allt hvad jag fick!»
»Det kan bli mer en annan gång», tröstade unga
fröken.
»Ja, det kan bli tröjan», skrattade Greta, »för
den hänger näst intill.»
»Nu gå vi ned emellertid och titta på väfven»,
sade fröken. »Ingen kan veta, medan du håller
på med den, hvilken dag du slår in din lyckas
tråd!»
»Fröken ä’ då alltid hoppfull af sej, hon. Å ja,
’kommer dag, kommer rå’, kommer snö, går han å’;
det går inte mej värre än andra. Men att inte det
kräket Fyr-Pelle kommer med posten, så kunde fröken
fa läsa avisorna ofvanpå kaffet. Tyst; ser jag honom
inte der nere i kröken, så må jag ha’t! Nå, det var
då inte för bitti’ på da’n. Rör på kastekäpparne, Pelle,
för fröken längtar efter nytt!»
Och Greta, för hvilken ingenting gick fort nog,
mötte Pelle på halfva vägen och tog väskan ur hans
hand samt anbefalde honom att sätta sig på gungan
och invänta det lyckliga ögonblick, då en kopp kaffe
och en bastant smörgås skulle godtgöra honom för
vägens mödor.
Efter intagen förtäring och sedan Pelle vördsamt
lyftat på kasketten för unga fröken, som just då gick
med tidningar och bref i handen upp till
hufvudbygg-ningen, aflägsnade han sig och tog med långsamma steg
vägen till sin lilla stuga, belägen fjerran i skogsbrynet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
