Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika, Literaturöfversigt, Statistiska Uppgifter - Statistiska uppgifter af Karl Sidenbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
är sväfvande, t. ex. en medelålders man, hvarmed blott förstås,
att han är ej mera ung och icke ännu gammal, utan äfven inom
statistiken kan ordet föranleda mycket olika uppfattning, om
ingen närmare bestämning göres, hvilken medelålder menas. Vi
hafva först och främst tvenne begrepp medelålder, som noga
böra skiljas, det ena de lefvandes medelålder, det andra de
dödes. Genom 1870 års folkräkning erhölls kännedom om hvarje
innevånares i riket ålder (så när som på 634 personer). Summan
af dessa millioners åldersår fördelad på personerna gaf såsom
medeltal för hvarje 28*05 år, eller för mankönet 27*14 och för
qvinkönet 28*90 år. Dessa 28 år voro således »de lefvandes
medelålder». Summan deremot af de under en viss tidrymd aflidnes
åldersår fördelad på dessa döde gifver »medelåldern vid döden».
Åter en annan medelålder är det antal år, som en menniska
i medeltal har utsigt att ytterligare lefva, räknad t från en viss
ålder, hvilken medelålder med ett annat namn till undvikande
af begreppsförvexling kallas »den återstående medellifslängden».
Denna åter måste skiljas Irån »den sannolika lifslängden*>,
hvarmed förstås det antal år, den tid, efter hvars förlopp antalet af
de i en viss ålder, t. ex. 20 år, lefvande genom dödsfall
nedgått till hälften, och sannolikheten för dessa 20-åringar att lefva
eller icke lefva således är lika stor.
Barnet som inträder i lifvet lefver kanhända en sekund,
kanhända hundra år, men utsigten för dess lefnads längd är ett
fullt menniskolif med de inskränkningar, som dödlighetsrisken
öfvar. Vore denna dödlighet lika alla år och bland alla åldrar,
så skulle hvarje upplefvadt tidsmoment vara en förminskning i
återstoden af menniskornas medellifslängd. Men nu griper döden
mera af en ålder det ena året än det andra och under alla år
mera den ena åldersgruppen än den andra, derför utfaller
beräkningen af medellifslängden olika för olika tider, och t. ex.
den nyföddes återstående medellifslängd är mindre än den
i-åriges, ty dödlighetsrisken är större för dem under 1 år än
under 2 år, ehuru dessa senare med ett år mera nalkats det
menskliga lifvets gräns. Dödligheten är störst under det i:sta
året, dernäst under det 2:dra o. s. v. ända till det fyllda 14:de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
