Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästabudet på Gälaqvist af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
prakt och glans är endast ett ytligt skal, som inom
sig gömmer den bittraste kärna, kanske skulle du
då . . .»
»För alla helgons skull, hvad menar du, syster?»
utbrast den unga prinsessan, i det hon slöt sig
närmare intill den upprörda Sofia, och såg henne djupt
i de omtöcknade ögonen, »är du icke nöjd och
lycklig med din make?»
»Jo, jo visst?» svarade denna hastigt, i det hon
såg bort, »men en drottning är icke blott maka —
hon är äfven herskarinna, och der lura många
faror kring en så orolig tron som min makes.
Waldemar är lättrogen och sorglös; han har en
broder. . . ah! hvad jag hatar den mannen!»
Ȁr det honom du skrifvit till mig om . . .
honom som du gifvit det der underliga namnet?»
»Kettilbotaren, ja! Magnus, Waldemars yngre
broder! Lika fager som Waldemar är, lika ful är
han; lika sorglös och lättsinnig som min make,
lika sluten och beräknande är han; det bor en
ärelysten, uppåtsträfvande själ inom hans mörka och
knotiga panna, och jag rädes lika mycket som jag
hatar honom. Medan Waldemar leker, grubblar han;
medan Waldemar går till jagt med sina hofmän eller
reder gästabud i gillesalen, så sitter han i den mörka
läsekammaren och gör upp planer med de andlige,
som äro på hans sida, medan Waldemars lätta sinne
stöter dem ifrån sig! Med ett ord, jag känner att
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
