Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gästabudet på Gälaqvist af Frans Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ungefär en half mils afstånd från Gälaqvist skyggade
hertigens löshäst för en bländande blixt, slet sig lös
från den skrämde tjenaren och rusade i vild fart
tillbaka samma väg som han kommit. Hertigen, hvars
älsklingsspringare han var, vände om, trots den gamle
Ulf Karlsons böner och föreställningar, och efter en
kort men häftig ridt öfver den af regnet uppskurna
och redan förut dåliga vägen, snafvade hertigens häst
och skadade sin ena hof, så att allt vidare
framträngande blef omöjligt. Det fanns nu intet annat att
göra, än att söka på närmaste håll finna ett skydd
emot ovädret, för att sedan vid dagens inbrott
fortsätta färden, om den flyende hästen då kunnat
ertappas. Magnus rasade af otålighet och harm, men
måste slutligen beqväma sig till att söka tak öfver
hufvudet hos en fattig bonde, till hvars eländiga
lerkoja den haltande hästen med knapp nöd kunde föra
honom. Ridknekten fortsatte ensam sökandet efter
den förlorade hästen, den han också mot morgonen
fann vid sidan af vägen, darrande och förskrämd
stående i ett tätt busksnår, i hvilket tyglarne snärjt
honom, så att alla hans ansträngningar att komma
lös varit förgäfves.
Uttröttad af dagens och nattens mödor, somnade
dock hertigen slutligen in på sitt läger af en halmkärfve,
öfver hvilken hans kappa blifvit bredd, och i sin
djupa och lugna sömn anade han icke huru hans
kunglige broders lättsinne i detta ögonblick spelade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
