Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Jagtnöje af C. G. Hellqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som icke märker den undran, han väcker, »att fa
skjuta en varg, var det jag hoppades, en af de aderton,
som stryka omkring här i skogen.» — Ny förundran.
— »Det är tyst och stilla. Jag ser och jag ser, och
till slut märker jag ett föremål. Inte tjugu steg från
mig ser jag en varg.» — Tredje förvåningen. —
»Jag sigtar noga, jag skjuter, vargen ligger orörlig
— jag sigtar än en gång och skjuter ... så hör jag
ett skrik, och den der bond’ rusar på mig och säger
att jag skjutit på frukostväskan.»
Vid ordet »frukostväskan» blifver det allmän
rörelse bland jägarne. »Det här går för långt!»
mumlar herr A. — »Oerhördt!» ropar vår jagtvän med
stark indignation. Man klifver till corpus delicti och
börjar snöra upp den. Ty värr har unga herrn endast
skjutit allt för väl; buteljerna äro krossade, och stekta
kycklingar, rökta oxtungskifvor, skinka, ost och bröd
simma i rödt vin och Rånäs. Hvad vill man göra?
Skytten är tillräckligt straffad genom sin förlägenhet;
herr A. samlar ihop fragmenten af frukosten och är, i
egenskap af bildad man, den förste, som skrattar.
Jagtvännen instämmer ifrigt; han är utomordentligt
förnöjd öfver att det finnes en ännu oskickligare
jägare än han, och under allmän munterhet och utan
vidare störande händelser »afätes» frukosten.
Efter frukosten tänder man sina cigarrer,
hvar-efter jägare och drefkarlar vända sig till en ny trakt,
den mest sparade och bästa, efter hvad alla påstår
Nornan. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
