Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Fatburen vid Biörkvik af Herman Hofberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
blifva ett lärdomsljus, och hade derför under
föräl-drarnes vistelse på Björkvik länge begagnat Rydelii
undervisning vid de klassiska studierna. Under
fristunderna hade Maria och ett par af hennes äldre
systrar varit den unge grefvens lekkamrater. Nu voro
dessa borta, — gifta hvar på sitt håll; endast den
yngsta fanns qvar, men ej längre ett barn, utan en
qvinna i den första friska glansen af utbildad skönhet.
Marias förlägenhet, då hon blef ensam med den
unge vackre gästen, hade således ingenting
gemensamt med den blyghet en ung flicka känner, då hon
befinner sig tete å tete med en främmande man. Det
var snarare denna ljufva förvirring, så vanlig hos en
ung qvinna, hvilken återser en barndomsbekant, den
hon alltjemt mindes som en glad, ostyrig pojke, men
återfinner som en ung tjusande man.
Hennes lilla bryderi försvann derför lika hastigt
som det kommit. Öppet och förtroendefullt hvilade
hennes ögon på bardomsvännens lifliga drag, då han
påminde henne deras barnsliga upptåg och lekar.
Och han! — allt djupare försjönk hans blick i
den sköna flickans klarblå himlar och tände den
elektriska gnista, genom hvilken hjertats aningar få lif,
och kärlekens slutna knopp utvecklar sig till en
doftande blomma.
Kyrkoherdens hemkomst fördröjdes längre än han
hade förmodat. Solen sjönk allt djupare mot vester,
men ännu satt grefve Anders qvar och höll, söm om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
