Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Gustaf Vasa och Peder Kansler (Sunnanväder) af A. G. Ahlqvist
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nom bestrida utgifterna för dagen. Att utkräfva
sådana summor af den utarmade allmogen var
omöjligt; redan ett försök dertill kunde blifva
olycksbrin-gande. Återstod då att låta prester och klosterfolk,
som fråssade i öfverflöd, dela med sig af sina
håf-vor. Gustaf hade redan börjat så göra, men att
äfven denna utväg var farlig, viste han väl, och skulle
dessutom snart få känna det. Men han lät ej
skrämma sig. Man tänker sig honom vanligen ytterst
för-sigtig, och en tysk författare har påstått, att Gustafs
statskonst, visserligen under en senare tid, ej var
något annat och högre än krämarens småaktiga
beräkning. Må de, som så döma, betrakta hans första
tio regeringsår! Det skall då visa sig, att få
konungar tänkt högre om sig sjelf och sitt folk än Gustaf
Vasa. De mål, till hvilka han sträfvade, voro ej
mindre betydelsefulla än Gustaf II Adolfs; och visst
är, att Karl XII i spetsen för sina drabanter ej
visade större djerfhet än den, som under långa år af
ständiga faror och bitter nöd utmärkte den förste
Vasakonungen. Det är ett sådant drag af oförfäradt
mod vi här skola betrakta.
Den katolska kyrkan i Sverige, som till det yttre
stod så hög och stolt vid denna tid, led dock, äfven
hon, af många refvor. Särskildt var det en stor
olägenhet, att biskopsstolarne ej innehades af kraftfulla
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
