Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika - Konstförhållande 1876 - Literaturöfversigt - Statistiska uppgifter - Literaturöfversigt Oktober 1875—September 1876 af V. E. Öman
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i längd något enformiga teckningar till Dan tes »Divina
Com-media».
I en tid så litet filosofisk som vår och i ett land, der
den vetenskapliga spekulationen aldrig kunnat påräkna något
vidsträckt, varmare deltagande af en bildad allmänhet, räknar
ingen på lifaktig skriftställareverksamhet inom detta område.
För året inskränker den sig också till ett fåtal mindre
afhand-lingar, de flesta i skepnad af akademiska specimina. Af dem
torde en afhandling af C. Y. Sahlin, j> öfver ens stämmer Platos
lära med kristendomen?», P. Kallings lilla skrift »Om
kunskapen» och G. Brings granskning af »Kants förhållande till den
filosofiska teologien» vara de märkvärdaste.
På det religiösa området är deremot äfven den literära
rörligheten fortfarande mycket stor. Olika intressen och olika
åsigter brytas der stundeligen med hvarandra och det varma
intresset för kristlig uppbyggelse bringar oaflåtet nya varor till
torgs. De strängt vetenskapliga bidragen till den nya
teologiens lärobyggnad äro få. Dit räkna vi en ny del (II, 3
af-deln.) af C. O. Björlings omfattande verk »Den christeliga
dogmatikern» och ett påbörjadt arbete, t>Lutherska kyrkans
bekännelse» af G. Billing. Tyskarne Luthardt och Kahnis ha
äf-venledes i öfversättning lemnat bidrag till den rena och skarpt
reglementerade protestantismens befästande i Sverige. Lektor
Waldenström, som med sitt kraftiga uppträdande i dagens
religiösa strider visat, huruledes kyrkans dogmer och bud äfven
hos den mest varmhjertade kristne kunna stöta på oväntadt
motstånd, har funnit vedersakare af sina inortodoxa och
frikyrkliga åsigter i G. E. Beskow och L. Landgren, hvilka båda i
smärre skrifter uppträdt såsom förfäktare af den gamla
troslärans försoningsteori. — Såsom förkämpe för Aug. Comtes
posi-tivistiska framtidsreligion framstår A. Nyström med sin
egendomliga »Positiviska andaktsbok», sin ännu egendomligare
»Positi-viska kalender» och sin religionsfilosofiska betraktelse »Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
