Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Runeberg på Franzéns graf af Aug. C—s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Midt under denna glada och hjertliga stämning
drog en skugga öfver Runebergs panna; leendet dog
på hans läppar. Ett kärt och dyrbart minne, nu och
■då redan ett minne blott, trängde sig fram genom
den varma stundens ljusbilder.
»För mig till Franzéns grafl»
Det var en önskan, så naturlig, man skulle
nästan kunna säga: så helig. Själsfränder,
sångar-fränder, landsmän — Runeberg skulle icke hafva
kunnat besöka Hernösand, utan att hafva sett dess
ryktbaraste minnesvård, utan att hafva sett det ställe,
hvarest stoftet af Franzén förvarades.
Det fanns dock äfven andra ställen, som
bevarade minnet af Franzén, sådan han rörde sig i
lif-vet, och som bestämde graden af hans verksamhet
på det medborgerliga området: domkyrkan,
gymnasium med flere. Dessa besågos först, men derefter
drog man ut till nya kyrkogården.
Äfven den del af staden som gränsar till
Hern-öns landsbygd hade på denna tid ett annat utseende
än nu. Trakten omkring kyrkan var ännu icke
ordnad, planerad och planterad. Den vackra och
lummiga stadsträdgården, som sträcker sig österut från
kyrkan, fanns icke då. Det var nästan en
sumpmark, som väntade på den ordnande handen. Och
den lät icke länge vänta på sig, ty nu stå der
träden med yfviga kronor och höga stammar. Ett
stycke bortom denna plats är kyrkogården belägen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
