Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Några dagar hin sidan Sundet af Lea.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Balduin Dahl såsom Lumbyes omtyckte efterträdare
i spetsen; en folkteater i fria luften, med sin pierrot
och sin Colombine; en bazar, der alla möjliga vackra
småsaker stå till buds (mot särskild betalning förstås);
en andra rangens orkester för blåsinstrumenter, der
för tillfället »Okaristerne» uppträdde och skördade
stort bifall, säkert mest för utseendets och
kostymernas skull, ty i musik voro de ena äkta lergökar
allihop, inte annat än vi kunde förstå. Vidare bjöds
på åtskilliga gymnastiska produktioner, också i fria
luften, hvaribland, för tillfället, en velocipedåkare på
lina, hvilken sköts ur en kanon direkt upp på sin
höga plats. Ja, vi sågo det icke, men så stod der
på programet, och jomfruen svor på att det var
sant. Vi sågo i stället på huru Pjerrot och
Colombine tjusade sin publik, som, trångt sammanpackad,
stod på platsen i fria luften framför den lilla teatern
och som stått der redan en half timme i förväg, för
att få så bra plats som möjligt. Denna prestation
är nemligen perlan bland folknöjena. För hvart slag
pjerrot’n delar ut med sitt träsvärd, skrattar massan
som ett godt barn, och när aktörerna örfila
hvarandra till höger och venster och falla framstupa,
baklänges eller öfver hvarandra, känner åskådarnes jubel
inga gränsor. Men när så pjerrot’n en gång kysste
den vackra Colombine, kunde en liten söndagsherre
som stod i vår närhet med armarne om sin lilla
bodfrökens lif icke längre holde det ud; han måste.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
