Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika - Literaturöfversigt - Statistiska uppgifter - Års-krönika Oktober 1876—September 1877 af J. A. Björklund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
marherre A. G. Bielke, den outtröttlige fornforskaren
Richard Dybeck, den gamle excellensen A. E. Ihre,
den nittiofyraårige veteranen, öfverstlöjtnanten G.
Törnebladh, orientalisten och professorn i Lund C. J.
Tornberg, vältalaren, litteraturhistorikern och
nykter-hetsifraren domprosten P. Wieselgren i Göteborg,
teologen C. A. Hultkrantz, öfverfältläkaren P. O.
Liljéwalch, den medicinske skriftställaren och
homöo-paten P. J. Liedbeck, ledamoten af Första
kammaren C. E. de Geer, minnesvärd som en af landets
störste magnater, den under pseodonymen Posthumus
bekante f. d. postdirektören och publicisten J. C.
Hellberg, de högt skattade militäriske auktoriteterna
generallöjtnanten D. L. Silfverstolpe och
generalmajoren E. M. af Klint samt den såsom insigtsfull
musikkritiker och kompositör kände professorn C. W.
Bauck. Många andra märkliga namn skulle kunna
läggas till denna förteckning, men vi inskränka oss
till att anföra ett enda, men ett namn som af alla
svenska har den största och ärorikaste klangen och
som dock slocknade osörjdt i främmande land. Det
var Wasanamnet. Den 5 augusti i Pillnitz gick
prins Gustaf af Wasa, den siste manlige ättlingen af
detta stolta hus, till sina fäder.
Så sjunker icke blott det lysande ned i
förgängelsen, utan äfven hvad som i sig sjelft är stort och
godt och ädelt tyckes till slut gå samma väg. Dock
detta, som för oss synes som förgängelse, är ju blott
natten före den eviga morgonrodnaden, vid hvilkens
skarpa ljus allting skall afteckna sig i sanningens
former. Här se vi ännu dunkelt, men hvad vi se
är, att det goda såväl som det onda bär sin frukt,
att ur det förgångna växa skördar för menskligheten,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
