Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Årskrönika - Literaturöfversigt - Statistiska uppgifter - Statistiska uuppgifter af Karl Sidenbladh
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
s. k. omgång. Det är nemligen tydligt att den husbonde på
landet, som i sin tur för en eller annan dag herbergerar och
bespisar ett af socknens fattighjon, icke förer deröfver någon
räkenskap, som ingår i socknens bokslut.
De inkomster, landskommunerna beredt sig att dermed
bestrida dessa utgifter, hafva till största delen uppkommit af den
direkta beskattningen. Genom denna hafva influtit fullt 93/4 mill.
kr., hvilket är i det nännaste 2/3 af samtliga inkomsterna. I öfrigt
hafva till inkomsterna bidragit hyror, arrenden, räntor och dylik
af kastning af kommunernas egendom, uppgående till i 1/3 mill.
kr., personliga afgifter till ett belopp af fullt i mill. kr., statens
bidrag med något öfver iV4 mill. kr., hvaraf allra största delen
varit till förmån för folkskolan, samt ett lika stort belopp af
öfriga inkomster. Nämnda öfriga inkomster innesluta en
intressant post, nemligen utskänknings- och minuteringsafgifterna.
Mången tror, och det sannolikt af den orsaken, att det så
mången gång lägges vigt vid denna inkomstkälla, att dessa
afgifter skulle till landsbygdens kommuner inbringa ofantliga
summor. Så är dock icke alls förhållandet. Allt hvad
landsbygdens kommuner häraf bekommo, var 121,123 kronor, hvilket
är knappt V120 deras samtliga inkomster.
När nu inkomsterna uppgingo till icke fullt 14V4 mill. kr.,
uppstod en brist af några hundra tusen kronor, som måste
betäckas på det vanliga sättet, att man använder äldre tillgångar
eller gör skulder. Landskommunernas tillgångar voro ganska
betydliga och bokfördes till ett värde af in emot 35 mill. kr.
Huruvida på alla ställen de samfäldt till mer än 15V2 mill. kr.
värderade fastigheterna och inventarierna verkligen kunna sägas
representera det värde, hvartill de i räkenskaperna upptagits,
kan betraktas från två synpunkter. Ifrån kommunens sida sedt
hafva t. ex. ett skolhus och ett fattighus alltid sitt värde, när
de åt kommunen uppfylla det dermed afsedda ändamålet, men
återigen sedt ifrån den synpunkten, huru mycket vid realisering
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
