Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Alida af Marie Sofie Schwartz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Må ske då, om Alida så vill», sade justitierådet.
»Kanske tant vill gå in och tala vid henne.»
»Tack för ditt medgifvande; jag skall icke längre
hindra dig. Farväl! Jag går nu in till Alida.»
Justitierådet följde sin fränka till dörren. Då
han åter blef allena mumlade han tankfullt:
»Det vore egoistiskt att qvarhålla henne och
gossen här; men derute på denna ’fåfängans
marknad’ . . . Dock, hvad är den dygd värd, som icke
blifvit pröfvad . .- .»
På Lidö hos baron Trattées — öfverstinnans
dotter och måg — var en ganska stor samling af
gäster och bland dem baronens svåger, löjtnant
Arvid von X—. Man förde der ett gladt lif och Alida
kom nu in i det lefnadssätt hon hoppats få föra
såsom gift. Hon hängaf sig också åt behaget
deraf och glömde alla de vackra föresatser och beslut,
som hon fattat under de sist flydda årens allvarliga
lif. Hon försummade nu helt och hållet sin lille
stjufson, som hon visserligen aldrig lärt sig älska,
men vårdat så att ej någon befogad anmärkning
kunnat göras. Hon glömde den gode, men allvarsamme
mannen och njöt med fulla drag af att vara ung,
vacker, rik och firad.
Främst satte hon dock triumfen att utgöra det
föremål, Arvid von X— egnade sin odelade upp-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
