Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kapten Jonas Trygger af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hans närmaste skulle ha mäktat taga fysionomiens
identitet på sin ed de första tio minuterna efter
denna oväntade förklaring.
Pojken snyftade, konstapeln fördjupade sig i de
förfärligaste och mest onaturliga vridningar på de
respektive sätena för sina fem sinnen och rorsmannen,
som under tystnad lyssnat till denna oerhörda
fräckhet, glömde att titta till väders och höll på att låta
skutan gå öfver stag.
»Kom inte högre; ner med rodret!» dundrade
plötsligt kaptenens fruktade stämma. »Hur i
hundrade herrans älsta . . . kan konstapeln stå och låta
honom gå öfver stag med henne, hvasa? Det lefver
ju i hvar enda lapp!»
Jonas smög sig visliga för-ut, och så perplex var
konstapeln öfver Elfkarlebybons oerhörda fräckhet,
att kaptenens mindre valda konversation för tillfället
gick alldeles spårlöst hans öra förbi.
Emellertid närmade det sig till åtta glas äfven
den morgonen, så ful han nu än var. Jonas tog
fram skärbrädet, hvässade knifven på ett gammalt
hängsle, letade fram mjöl och smör och satte
stekpannan öfver elden.
»Hva’ ska’ det nu bli för ett brysande igen?»
sporde kocken och rörde betänksamt i den väldiga
grötpannan.
»Jo, jag ska’ till och steka en makrill», svarade
Jonas modstulet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
