Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från slättbygden af Anders R . . . . . n
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
att göra det godt, bara hon inte ginge åstad och
stälde till något spektakel, som komme ut i socknen.
Men när han sagt de orden, lade jag min högra
hand på hans skuldra, så att han rent af segnade
ner på stolen, der han satt, och sade för honom att,
så fattig jag än var och började på att bli gammal,
så skulle ingen säga om mig att jag låtit betala min
stackars flickas skam med pengar, och att jag hällre
ville gå och tigga för henne och hennes barn än att,
så länge mitt hufvud stod uppe, tillåta henne ta mot
en skilling af honom, då han inte ville ge henne
rättvisa. Och sedan den dagen hafva vi aldrig
talats vid.»
»Och hvad blef slutet på historien?» frågade
jag med spänd nyfikenhet.
»Hml Slutet vardt, förstås, att Gustaf strax efter
midsommar fick lof att gifta sig med Josefina i
Högtorp, och inte tror jag att de äro för lyckliga. Och
Tid Allhelgonatiden kom gossen derinne till, och
sedan dess har tösen min varit litet lugnare till sinnes,
men glad tror jag aldrig att hon blifver mera, och
hvad det kan bli af gossen, det står i Guds hand,
men inte skall han få sin sturske farfar att tacka
för någonting, det skall jag bli man för», slöt gamle
Kask med en bekräftande nick.
Efter ett kort ytterligare samspråk, och sedan
jag trugat min värd att mottaga en silfverriksdaler
för att stoppa honom i den lilles sparbössa, sade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
