Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Hvem tog skönhetens pris? af VILMA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
framför soffan och en liten tafla af verkligt
konstvärde skulle också gläda henne vid återkomsten, hon
skulle se allt i första ögonblicket, derom var jag
viss, ty ingen hade mera sinne för det prydliga än
hon.
En månad gick till ända. Hur nyfiken jag var
kan jag ej säga. Hvar var hon! Jag hade aldrig
hört henne nämna några anhöriga, hon hade talat
om allt annat än sig sjelf.
Ändtligen hörde jag en dag af madamen
inunder: »I morgon eftermiddag kommer mamsell, hon
har bedt mig sända bud till herrskaperna att hon
vill börja lektionerna igen.»
Hur fint hade jag ej ordnat allt! Kaffet hade
redan länge varit kokt, jag var rädd det kunde kallna
och började fundera på, om jag skulle taga thé i
stället, och aldrig hade jag varit så rädd, att bullarne
ej skulle vara goda och färska nog. I kakelugnen
flammade en brasa, och lampan lyste på de nya
gardinerna, taflan och mattan. Slutligen kom hon, jag
kände igen stegen, men jag ville ej möta henne,
»entréen» var upplyst, och hennes första blick skulle
omfatta både mig och det inbjudande rummet.
När jag såg henne, vet jag att leendet dog på
mina läppar och att det var som om en kylig fläkt
strukit fram öfver mitt hjerta. Det var ej den svarta
drägten eller det bleka ansigtet, jag tror det var det
på samma gång undergifna och hopplösa i hennes
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
