Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Herr Sten och Liten Birgitta af E. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en obeslöjad blick kom ej i fråga. Men en kär
helsning från och till fru Ingeborg fick herr Sten
vid dessa tillfällen öfverföra; och i kyrkan kunde
han tydligt urskilja sin dotters sköna röst, när
sången ljöd från systerkoret.
Dottern såg huru mellan hvarje af de sällsynta
besöken hans hår blifvit mera snöblandadt, hans
förr så kraftiga gestalt försvagad, och hon led deraf.
I sin enslighet visste hon så föga om huru många
slags bekymmer, ansträngningar och strider tärde på
hans åldrande lif; hon gaf sig större skuld än hon
förtjente i de förändringar hon varseblef.
Hänsynslösa stämplingar från Danmark,
härfärder till Finland och Ryssland, oenigheter inom
landet, opålitlighet hos forna vänner hade nog hårdt
gnagit på Sten Stures sinne och krafter att
rättfärdiga den förklaring han afgaf på ett möte i Telge,
att han »nu ville blifva qvitt och fri från
höfvids-mannadömet.» Då emellertid riksens råd storligen
bådo honom »blifva vid regementet, tog han det
åter på sig». Men slutligen kom den dag, då han
måste afstå det åt konung Hans.
Huru blödde icke då hans fosterländska hjerta!
Väl visste han att den danske herrens regemente
icke kunde blifva långvarigt, att Sveriges folk aldrig
skulle länge fördraga ett utländskt konungadömes
tryckande ok, men det var dock en skam och en
nesa att äfven för en kort tid påtaga sig det.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
