Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Qvinlig eller icke? af LEA
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och gå inte med ett afvigt sinne mot flickan;
kärleken låter inte befalla sig, kom ihåg det.
— Åh jo bevars, om man bara talar litet
förnuft med sig, men . . .
— Jaså, han tror det. Nå så försök på för egen
del! Älska mig, om han kan; var så allt för artig!
Inte är jag så rasande ful, att man ej sett maken.
Jag har hvarken puckel eller lösbena, kan styra om
ett hus så bra som någon och kan dess emellan
svärma i månsken, om det kniper, ty jag har ett
ungt sinne, fast det är si och så med åren. Att jag
har ett gladt och fredligt lynne vet hela verlden, och
att jag har femton hundra på sparbanken vet jag
sjelf — nå-åh, skall det vara?
Patron måste le, trots sin förtviflan.
— Ser han det, sade lugnt mamsell Stava, utan
att bli det ringaste stött öfver den tydliga korg som
låg i detta leende, ser han att det inte går! Och
om jag äfven vore ung och fager, ginge det inte
ändå, ty (här sänkte hon rösten på ett sätt, som
visade att hon nogsamt kände hvad hon sade) man
älskar endast en, lika mycket hvarför och lika mycket
om till sin egen sällhet eller smärta; man endast
älskar — ty man kan ej annat.
»Dö för den älskade», som det så romantiskt
heter, d. v. s. hänga sig af sårad fåfänga och dingla
i ett streck inför verlden, som en dockpaja^ på en
guttaperchatråd i butikfönstren, jaga en kula genom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
