Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvenne sulthâner af Carlo Landberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då man fått veta, att höfdingen var på sin vakt och
att beduinerna voro förberedda på det, som komma
skulle. Några tusen soldater blefvo derföre
behörigen utrustade med proviant och tross samt stäldes
under den i Damascus tjenstgörande militärpåschåns
ledning. Den turkiska administrationen bevisade sig
vid detta tillfälle icke vara bättre än eljest, såsom
vi snart skola se. Så länge trupperna ännu voro i
Haurån, behöfde de ej frukta något, men, inkomna
i el-Belqå, skulle de utsättas för alla möjliga
vedermödor. Sommaren var het, vägarna voro dåliga,
och lastdjuren hade ofta icke tillräckligt vatten. Alla
voro missnöjda med expeditionen, isynnerhet under
en sådan årstid. De kände allt för väl beduinernas
stridssätt och insågo, att de medförda små kanonerna
icke skulle göra stor tjenst mot odisciplinerade
nomadhorder, som man icke kunde träffa i öppen
drabbning. Dessutom var det ytterst svårt att få lifsmedel,
ty till och med invånarna i byarna hade sändt bort
sina hjordar med de andras, väl vetande, att en
turkisk soldat, ännu mindre en officer, aldrig betalar
det han tager. Ju längre mot söder marchen gick,
desto större blefvo svårigheterna. Under hela tiden
hade vattnet varit knappt; de brunnar, som funnos,
sinade snart ut och man fick åtnöja sig med det,
som ännu låg qvar i polar, ja, man hemtade det till
och med från Jordan åt officerarna. I Sjelfva det
inre af el-Belqå voro alla brunnar fylda med sten, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
