Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Tvänne konstnärsporträtt, Per Hasselberg. — Carl Larsson af Georg Nordensvan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nedstänkt af våt lera och öfveryrdt af marmorflisor.
Möblerna så få och enkla som möjligt, på väggen
ett par teckningar och några gipsafgjutningar efter
naturen, händer, delar af armar och ben. I denna
enkla omgifning har Snöklockan vaknat till lif ur sin
marmordröm, och på dessa väggar blickade »La
semeuse», der hon käck och svällande af lif kastade
ut frön till rika skördar, liksom den andra bilden en
symbol af våren, som bär en framtid i sitt sköte.
Storartad är likväl denna atelier, om man med
den jemför det lilla vindsrum, der skulptören bodde
under sin första tid i Paris, och der han om
aftnarna efter arbetet på »école» satt och frös och skar
i trä för att förtjena brödet för den nästkommande
dagen. Efter att genom sitt arbete ha lifnärt sig i
Stockholm, medan han lärde modellering och
ornamentsbildhuggeri, hade han 1876 kommit till Paris,
der handtverkaren fortfarande fick föda konstnären.
Han fick anställning på en terrakottafabrik och
arbetade äfven hos en ornamentsbildhuggare. Ett år
senare vann han inträde på École des beaux arts, och
valde der att studera på François Jouffroys atelier.
Första gången, Hasselberg lät norden höra sitt
namn, var 1879, då han vid täflingen till en
grafvård på Runebergs hviloställe i Borgå vann första
priset, fastän sedan hvarken han eller någon annan
fick utföra arbetet. För sin skizz, »Inspirationens
genius», fick han emellertid en liten penningesumma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
