Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Historian om hur Klockarns Pälle handterade fyrahanda eldvapen af August Bondeson - 2. Fyrpipiga revolvern
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
139
hade tingat på, för det var så godt kattaslag. Käl-
lingen var nu bra stor, så en kunde godt fly bort
honom när som hälst, han kunde både äta smörgås-
tuggor och lapa mjölk. Men KvastaStina lät inte
höra af sig, fast hon hade fått bud på bud, att hon
skulle komma och hämta källingen. Det gjorde så
mycket, så klockarmor blef rasande och gaf sig den
onde på, att hon skulle låta dränka källingen, det
första där kom någon kältring gående — inte gat
hon att föda andras kattor. Och då gaf hon hällre
en kaka bröd för att få dränkt kräket, än hon kru-
sade KvastaStina om att ta honom.
Detta hörde Pälle.
»Jag skall ta och skjuta källingen», tyckte han.
Se, han ville, allt så gärna pröfva länsmansre-
volvern på ett lefvande lif — han hade inte skjutit
annat än lösa skott ännu.
»Nej tvi, då blir du rackare», mente klockarmor.
»Det får du inte.»
Jaja, Pälle nämnde inte om det mera. Men
det första klockarmor var ur vägen, smet han upp
och vred ut en ten bly ur loftsfönstret och stöpte
sig sen fyra kulor, en för hvar pipa. Så gaf han
sig ut och fick tag i Svänborgs lede Nils Petter. Och
den är inte svår att locka, som gärna efter vill hoppa.
Jag skulle anamma källingen i sängen, som jag med
gjorde, och så smögo vi oss ner till ån på krok-
vägar, för att ingen skulle få se oss.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
