Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Valse des roses. Af Gustaf Gullberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ning. Och så blef det heller ingenting af. Han var
så besynnerlig. *Nu hade han älskat så många —
men det hade aldrig kommit längre än till blickar,
och mörka, svidande, nattlånga timmar af ensliga,
grämande tankar.
Ja, det var en. underlig kur re!
Nu var det henne med de gråa ögonen, den
vänliga blicken. Han kände att han älskade henne.
Ja, han gjorde det. O, om hon blott ville älska
honom igen! Han skulle skaka af sig dvalan och
tungsintheten och bitterheten och slunga dessa fjettrar
långt ifrån sig. Han skulle bli en menniska, han skulle
göra något. Hans talang, som krympte derför att han
aldrig öfvade den, skulle växa. Hans hjerta var fullt
af klingande, sköna toner. Dem skulle han ge lif.
Hans hufvud var rikt på stora, ädla tankar, dem
skulle han ge form. Han skulle med styrka bryta
slappheten, och lifvet skulle vakna och pulsa med
starka, friska slag. Om hon blott ville älska honom!
Kärlek — det hade han aldrig i lifvet fått. Men
nu — nu.’— Nu skulle det ske. Han hade varit
viljevek hittills. Nu var det slut. Han skulle vinna
henne ...
Och det började redan dagas, men Yngve Ström
sof ej ännu. Han låg i sin frack på sin soffa, med
värkande tinningar, och hörde huru valse des roses
sakta ljöd genom rummet — och såg huru ett par
gråblå ögon log mot honom så vänt och vänligt.
* *
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
