Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bakom ridån. Af Puck. Med 14 teckningar af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
terna — takdekorationerna — en urskog af taljor, rep,
fondkulisser, som hänga i massor, spjelstaket, bräder,
som leda tvärs öfver scenen. En och annan gaslåga
skymtar der högt uppe, äfven der är lif, der hissas och
halas. Och ned till källrarne leda från scenen smala,
halfmörka trappor — det är ej mindre än tre våningar
här inunder.
En skarp ringning höres emellertid, orkestern spelar
upp och från klädlogerna komma hela skaror af färdigt
kostymerade. Det blir lifligt bakom scenen, der nu
en grotesk samling rör sig i det sparsamma gasskenet,
mellan virrvarret af alla hopade attribut för aftonen.
En hvar på sin plats, primadonnan i sitt frasande
siden står färdig med en liten spegel i handen invid
en gaslåga, medan påkläderskan ordnar vecken i
hennes klädning, andre regissören är äfven färdig att gifva
tecknet till hennes entrée, förste regissören är inne på
scenen — allt i ordning. Pudrade lakejer i röda
frackar sminka hvarandra bakom fonden. Der råder
mycken jemlikhet, der äro hofdamer kamratlika emot
soldater och trasiga landstrykare i träskor, der ^år en
brandofficer i sin uniform, der diskutera riddare och
svenner det stundande riksdagsmannavalet, medan
unga damer gå omkring och gnola och musikanter
stämma sina fioler och studera noterna.
Plats! Ridå!
Ridån går upp. Bondfolket, som naturligtvis
dricker ur tomma tennbägare vid långa bord på scenen,
stämmer upp sin kör. Regissören, som nu ej vidare
bryr sig om dem, går att se efter om allt är i
ordning till följande scener. »Är det här jag skall in?»
frågar barytonen. »Min muskedunder, hvar har jag
min muskedunder?» frågar en annan. »Är det klockan
tolf vi ha scenrepetition?» kommer en tredje. »Alla
jägare hit! Ta’ bardisanerna! — Maten?» Jo, maten
står färdig, gamla, af tidens tand illa medfarna stekar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
