Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Lycksalighetens ö. Små skildringar från Södra Kvarken. Af Chicot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
återväg till den smutsiga iloden. Ja, jag ser redan i
andanom en makadamiserad kaj, full med idel
civilisationens välsignelser i en hel röra gloende
dagdrif-vare, roflystna hotellhajar och de numrerade
kulturbärare, som kallas stadsbud.
Man får dock vara tacksam mot alla goda
gåf-vors gifvare, att han beskärt en det rena, uppfriskande
nöjet att stundom få bada i tysta sommarkällors friska
vatten. Att ännu kunna fly till menniskor och
omständigheter, knappast sådana de gestaltade sig på
min fars tid, utan snarare ungefär som slägtet var,
då min gustavianske farfarsfar predikade om naturens
härlighet, ibland uppblandad med en och annan tamare
betraktelse öfver »de yttersta tingen» och menniskans
apokryfiska destination för en bättre verld.
Sådant inverkar t. o. m. på ens politiska åsigter.
Betydligt. Jag har blifvit icke allenast konservativ
under loppet af fattiga två månader, utan lutar rent
af mot en vild ultra. Ty för mig har det vid
frotte-ringen med dessa aflägset boende öbor blifvit allt
klarare, hurusom vi gjort ett mycket dåligt bruk af
vår styfva utländska kredit, när vi byggde jernvägarne.
• Ju längre du nemligen kommer, o vandringsman, från
skenor och syllar, ju bättre varder folket. Vi ha
hastigt fått det största jernvägsnät något folk eger och
derför har det hastigt blifvit så många fula fiskar.
Jernvägarne förhålla sig till svenskarne som
vattenpesten till sjöarne: de grunda upp och förstöra dem.
Tror ni t. ex. att någon skomakare, inom hörhållet
för en ånghvissla, förskor, halfsular och klackar edra
stöflar för två kronor och femtio öre, då han sjelf
släpper till lädret och håller sig maten, eller syr ett
par nya fruntimmerskängor för sjuttiofem öre och
litet strömming och potatis ? Eller kan ni få en
skräddare, hvars kommun vetat vigga sig ett spår
inom halfmilen af sitt yttersta hörn, att förfärdiga
Nornan 1888. 5
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
