Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - En gammal fröken. Af Tor Hedberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullt ut lika stor som hennes egen, så ett godt humör,
som icke ens hemmets enslighet och dysterhet kunde
dämpa, och slutligen en utpreglad afsky för allt hvad
böcker hette, förenad med en lika utpreglad förkärlek
för fria luften och umgänge med jemnåriga, utan
afseende på stånd och kläder.
Fröken Lotten kunde icke dölja för sig, att det
var en riktig »vagabondnatur». Länge kämpade hon
ensam med honom, ömsom segrande och ömsom
slagen, försökande på en massa olika metoder utan att
kunna genomföra någon konsekvent, derför att hon,
så påstod åtminstone Karin, i grund och botten var
förfärligt svag för gossen och rädd att skrämma honom
ifrån sig. Ty fast de ofta togos skarpt med hvarandra,
höll gossen nog af henne och visade henne det ibland
i plötsliga ubrott af ömhet, och då fick fröken Lottens
ansigte ett uttryck af lycka, som tycktes vara så litet
hemmastadd der, att det tog sig nästan löjligt ut.
På detta sätt fortgick det tills gossen var tolf år.
Då gjorde en person sitt inträde i huset, som snart
fick stort inflytande så väl på fröken Lotten som på
honom. Det var stadens nya komminister, en ung
man med mycket lofvande framtid, tack vare en seg
vilja och icke allt för stor känslighet. Bland de första
underverk, han uträttade i staden, var det, att han
vann inträde hos fröken Lotten och snart åtnjöt
hennes odelade förtroende. Tack vare honom kom det
nu mera metod i uppfostringsmetoden, han tog gossen
om hand och lyckades verkligen — man visste inte
genom hvilka medel — göra »folk» af honom, vänja
honom af med hans frihetsvanor, hans hemliga
utflykter och tjufpojkstreck och i stället hålla honom
vid boken.
Men med hans ömhetsutbrott för moster Lotten
var det nu slut. Nu var han henne tacksam i stället,
ty det visste han, att han borde vara. Och hon satte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
