Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Från det nya Stockholm. Af Fredrik Lindström. Med 8 teckningar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förnekas, att en arkitektur, som är baserad på ett
material, hvilket man nödgas att med tillhjelp af
murslef och målarpensel imitera, ej är för våra
förhållanden naturlig.
Betecknar således thaveniuska huset visserligen
ett framsteg emot en friskare och mera konstnärlig
uppfattning af byggnadskonsten, men dock ingalunda
ett uppnådt mål för sträfvandet att finna en för oss
passande byggnadsstil, så kan detta deremot tvivelsutan
sägas vara fallet med den tredje och yngsta af
de vid Strandvägen befintliga byggnaderna. I
bünsowska huset har arkitekten Clason med ett slag visat
oss en arkitektur som, på samma gång den eger en
hög grad af elasticitet och formbarhet, äfven låter
fullt konsekvent lämpa sig för våra förhållanden.
Det skall knappast kunna undgå den
uppmärksamme betraktaren, äfven om han icke särskildt
känner till det, att dessa tvenne byggnader, den
thaveniuska och den bünsowska, röja samma konstnärshand.
Likheten i fråga om detaljbehandlingen är omisskännelig.
Samma idérikedom, samma lekfulla men ständigt
måttfulla frihet, samma fina och delikata utförande.
Men i öfrigt, hvilken olikhet! Framstälde herr Clason
i det förstnämda en arkitektur, som genom sitt stränga
allvar påminner om spaniorens stolta och afmätta
karakter, så har han i bünsowska huset gifvit oss prof
på en mera med den franska nationalkarakteren
öfverensstämmande liffull och graciös, men ändock solid
byggnadskonst. Också är det i Frankrike den stil
uppstått, till hvilken denna byggnad närmast sluter sig.
Det är den i de talrika, vid Loire och dess bifloder
belägna lustslotten förekommande, under namnet Frans
den förstes stil kända blandning af medeltid och
italiensk renässans, som här blifvit på ett synnerligen
lyckligt sätt tillämpad. Med frihet i anordningen af
de särskilda detaljerna förenar byggnaden en väl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
