- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1889. Sextonde årgången /
146

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Min vän skådespelaren berättar. Af Daniel Fallström. Med teckning af C. Hedelin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Baronessa! — och jag satt här i min tarfllga
badaredrägt! Baronessa — jag hade således inte
misstagit mig — hon var en dam af verld och en mycket
förnäm dam till på köpet!

Supén fortskred emellertid. Ostronen aflöstes af
tryfferad chateaubriand; den långhalsade utbyttes mot
en bukig, damhöljd gammal butelj bourgogne, och
denna åter igen, när glacen kom med sin ananas, af
den perlande, gnistrande, iskylda pommeryn.

Stämningen steg.

Jag tyckte allt sammans var en dröm. Den
guldhåriga baronessan syntes mig vara idealet af kvinligt
behag och raffinerad elegans; då hon lutade sig emot
mig med strålande ögon, halföppna, blodröda läppar
och armarne bara ända upp till axeln i den
extravaganta, spetshöljda, sidenskimrande peignoiren, måste
jag bita mig i tungan för att afhålla mig ifrån att
säga någonting dumt och vansinnigt.

Supén var slut.

Baronessan aflägsnade sig ett ögonblick; hon kom
att tänka på, att hon hade att besvara ett bref, som
skulle gå med nattåget, men det var endast några
rader; hon skulle inte dröja länge.

Kyparen kom med kaffe och cigaretter. Jag lät
servera mig halfliggande på en chäslong, medan
jag litet slött blåste ut tobakens litet fräna rök genom
näsan.

Jag tyckte jag hörde någon tala inne i det lilla
rummet bredvid, men när jag lyssnade, blef det tyst.
Så blåstes ljuset ut der inne, och baronessan kom ut
med ett bref i handen. Hon var blek och föreföll
en smula nervös. Öfver axlarna bade hon kastat en
röd sniljschal.

»Jag måste sjelf styra om, att det här brefvet
kommer med posten. Det är strax gjordt.»

»Tillåt mig ...!»

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:01 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1889/0164.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free