Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde. Oktober 1887—oktober 1888. Af Emil Svensén - Claes Albert Lindhagen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett är dock visst, och det är, att Lindhagen
hade sin höga ställning inom samhället att tacka för,
att han ej fick dö som en obemärkt och missförstådd
fantasimenniska. Fantasiens gåfva skattas icke högt i
vår realistiska tid; och den är sällan en lyckoskänk
för den, åt hvilken den blifvit beskärd. Under andra
lefnadsvilkor skulle Lindhagen, som mången före
honom, fått förtvina på en vindskammare, ensam med
sina tankar. Men nu hade lycka och duglighet i
förening hjelpt honom högt upp på samhällets stege;
och derför vardt han i stånd att göra sig hörd och
finna genklang för idéer, som eljest alla skulle rynkat
på näsan åt såsom tomma fantasier. Må hända var
det en ren tillfällighet, att han med sin idérikedom
kom att kasta sig in i det kommunala lifvet, då
omständigheternas makt fogade det så, att han blott en
mycket kort tid fick spelrum för sina idéer i
politikens verld. Det var endast under 1869 års riksdag,
som han tillhörde andra kammaren såsom ledamot
för Stockholm. Derunder gjorde han sig
företrädesvis bemärkt för ett högst originelt förslag att leda
och reglera den svenska utvandringen till Amerika.
Tidigare än de fleste hade han fått ögonen öppna för
den omätliga betydelse den moderna folkvandringen
eger för vår nationella framtid; och då han insåg,
att utvandringens ström ej mera kunde hejdas, gälde
det för honom att söka leda den i sådana banor, att
de utflyttade ej blott kunde bevara sin nationalitet,
utan äfven vidga den skandinaviska stammens område
och låta den taga del i det storskifte, som nu gick
öfver jordklotets upptagna utmarker. Till den ändan
hade han fäst sin blick vid Red-Riverdalen och
trakterna kring sjön Winnipeg i nordvestra Amerika
såsom ett blifvande hem för en skandinavisk nationalitet,
hvars uppkomst han ville att riksdagen genom
tjen-liga åtgärder skulle förbereda. Hans förslag väckte
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
