Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kvällsbesök i ett skaldehem. Skildradt af Johannes Sundblad. Med teckning af C. Hedelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hvarför en flock gråsparfvar höll till godo i lådan ute
på fönsterbrädet, hvilken, så lång vintern var, aldrig
var tom.
Han satt och såg tankfullt ut genom fönstret.
Ögonen följde intresserad t de flaxande och kvittrande
gästerna utanför, om de två, han hade inne i rummet,
brydde han sig platt inte. Det var så: Onkel Adam
gjorde hvad som för tillfället föll honom in, och nu
intresserade honom »främmandet på fönsterbrädet»
vida mer än de andra.
> Se, huru sprittande glada och lyckliga de äro!»
sade han efter en stund.
»Så lagom lyckliga! De slåss ju», invände någon.
»Nå ja, de gräla litet om maten men slåss ej om
iitlarne åtminstone», sade han leende. Han fortfor
att se på sina »utegäster» och sade derefter med ett
uttryck af oändlig mjeltsjuka: »ja, de äro lyckliga» —
fortsättningen fick man icke höra, men man säg den.
Under tiden hade en af »innegästerna» börjat
att röra litet på sig. Detta generade honom alltid:
»hvarför sitter du inte still? Hvad står på?» hette
det. »Jaså, du står och ser på Stille*. Ja, det var
min bäste vän. Vi hade många roliga stunder
tillsammans — fast ledsamma ock», tilläde han, medan
åter ett mörkt moln drog öfver ansigtet. ..
Han satt några ögonblick i tyst begrundning, men
så klarnade det upp, och han sade, skrattande: »Jag
mins, hur rasande han en gång blef på mig. På den
tiden brukade studenter svälta, när de inte hade pengar
att köpa mat för. För mig gick dock detta för långt;
för Stille hette det också att Vända på styfvern’,
fastän det ej var så uselt som för mig. För att stilla
den värsta hungern, hade vi beslutat, att midt på
förmiddagen äta några munkar**, som städerskan vid
* f 1839 som tillförordnad bataljonsläkare.
** Pösmunkar, således ihåliga.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
