Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kvällsbesök i ett skaldehem. Skildradt af Johannes Sundblad. Med teckning af C. Hedelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
derför, att man sagt honom sanningen — han var
icke sådan — utan derför, att man stört en illusion, ty
till hans fantasier hörde nog äfven den, att han var
barnkär i detta ords vanliga mening, men det var
han icke. Det var barnet såsom sådant med sin oskuld,
glädtighet och sorglöshet, som han älskade, men alls
icke den bråkige, bullrande barnungen, ty den
»generade» honom, och allt sådant hatade, som sagdt,
Wetterbergh.
Denna afton bekräftade äfven, att Onkel Adam
i själ och hjerta var konservativ, fastän man vid
läsandet af hans skrifter nog kan tro motsatsen. Han
var alls ingen vän af »streckets» nedflyttande. Ingen
önskade folket bättre än han, ingen led med den
fattige och förtryckte som han, ingen önskade denne
förbättrade lefnadsvilkor och upplysning i högre grad
än han, men blef det fråga om politik och
sjelfsty-relse — då var han ej med längre.
Bondemännen i andra kammaren kunde han aldrig
med, utan högg jemt på dem, när han kom åt. Ett
annat bevis på, att han ej var bondevän i politisk
mening var hans, snart sagdt, frenetiska beundran för
Napoleon I. Men icke nog härmed: han var ock
en beundrare af den III:dje; grämde sig öfver
napo-leonidernas störtande och förutspådde, att republiken
ej skulle bli långvarig.
Orsaken till dessa åsigter låg till en god del i
hans skaplynne. Som skald älskade han det stora,
gigantiska, ty i detta ligger alltid något för
inbill-ningskraften. Men om detta till en del förklarar
na-poleonskulten, så försvarar den lionom ej, då han på
fullt allvar kunde sitta och taga Napoleon I:s parti
för t. ex. hertigens af Enghien mord och för hans
tilltag att en gång, utan föregången varning, vid en
kravall i Paris ha sopat gatorna rena med kartescher;
det förra kallades klokhet och det senare kraft. Känslan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
