Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett kvällsbesök i ett skaldehem. Skildradt af Johannes Sundblad. Med teckning af C. Hedelin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ej nog härmed; hade hon ej funnits, hade man knappt
kunnat beräkna hvart hans hypokondri skulle fört
honom. Hon var det, som skingrade de mörka
tan-karne, då dessa hotade att omtöckna hans sinnen;
hon, som hjelpte honom att bära, då lifvets börda
föreföll honom för tung. Och huru angenämt har
hon ej med de små resurserna förstått göra deras
hem! Det har varit rent af rörande att se dessa
menniskors anspråkslöshet. Hvilken person med ett
sådant namn skulle ha nöjt sig med någonting sådant
utom han?»
»Ja, en konstig kurre är han, det är visst och
sant, men det konstigaste är ändå det der med
barnen», sade den, som för första gången hade sett det
nyss omnämda draget.
»Han tycker dock om dem på sitt vis. En gång
blef jag vittne dertill», anmärkte en annan. »Han gick
gatan uppåt framför mig. Jag ämnade först att gå
fatt honom, men jag hejdade mig, då jag fick se, hur
han stannade, och hur ur en port ett par barbenta
flickungar kommo framrusande, till hvilka han gaf något,
som han upptog ur fickan. Han nickade vänligt åt
de små, hvilka efter ett par knixningar åter försvunno
i porten. Nu gick han några steg, men så stannade
han, och åter rusade ett par ungar ut, och samma
scen upprepades; så hela gatan uppföre. Strax intill
hans egen port upprepades det sista gången; nu
kastade han ett papper ifrån sig; det var också
värdelöst, ty karamellstruten var tom.
Detta hörde till Hunnebergsgatans »hemseder»;
vid ett visst klockslag gick han gatan nedåt; detta
sågo barnungarne; de passade derför på, när han gick
tillbaka. De kommo, som om de varit framskjutna
ur en pistol ur portgångarne; de visste, att han ej
kom tomhändt. Detta var en af yttringarna af hans
barntycke.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
