Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De genuina. Skizz af Lea. Med teckning af E. Forsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en half bugning, »men om du tror att jag kommit in
för Saradagen, så bedrar du dig, mitt tryne», upplyste
moster välvilligt. »Tocket slarf är inte för mig. Jag har
kommit in för min tandrads skull, som den prejaren
till doktor inte kan få att sitta der den skall sitta,
fast den kostar mig mina modiga hundratjugu kronor.
Det är andra blommor, det», tilläde hon, i det hon
skänkte en ringaktande blick åt det tjogtal granna
buketter, som prydde bord och fönsterkarmar.
»Får jag servera moster en kopp riktigt varmt
kaffe?» frågade den olyckliga värdinnan för att afvärja
vidare utbrott.
»Tack, det säger jag inte nej för, fast jag skulle
tyckt bättre om en smörgås med ett glas öl till; men
det kan jag få sedan», hoppades moster, i det hon
tog af sig sin landtliga skopa till hatt, den hon hängde
öfver en Hebe i ena hörnet, och obesväradt slog sig
ned på den plats i soffan, hvilken bereddes af en
välvillig fru.
»Jaså», fortfor hon, medan hon doppade och drack
med förvånande aptit och under de andra damernas
djupa tystnad, »så fick jag då en gång se ett tocke’
der namnsdagskalas, som jag ofta hört omtalas, men
aldrig varit med om. Ja, herre Gud, snällt är det
visst, det förstås, men fasligt onyttigt, med respekt
sagdt, och icke så litet dyrt och tidsödande.»
»Men lilla moster», medlade värdinnan, »det är
ändå något med sådana der bemärkelsedagar; de afdela
hvardagslifvet så trefligt, alldeles som de hvithufvade
telegrafstolparne en dammig landsväg.»
»Och föra lika mycket prat med sig som dessa
med tråden. Men det angår mig då egentligen inte
hur bruket är i Stockholm, fast det för en gång kan
vara roligt att se.»
Nu reste sig ett par af damerna för att säga farväl,
tydligen förtretade öfver fridstörerskans uppträdande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
