- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1890. Sjuttonde årgången /
124

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De genuina. Skizz af Lea. Med teckning af E. Forsström

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Vi hinna allt med åtskilligt annat dessutom»,
underrättade smickrad fröken Tea.

»När då — om nätterna?» förmodade moster
Stava. »Du store Gud! Med den kraft som ni
tillsatt på allt detta, skulle man kunnat utföra en
verlds-revolution. A propos: var ni med om Christina
Nils-son-olyckan?»

»Måtte det!» bekräftade fröken Ulle-Katrine
triumferande och sträckte fram sin smala arm, hvilken
vid handleden hade en besynnerlig skapnad: »det var
då jag bröt af mig denna — båda piporna; låg orörlig
i fjorton dagar och fick hålla mig inne en månad
dessutom!»

»Jo, jo; något för något», nickade moster
medgif-vande. »Men lifhanken fick ni i alla fall behålla, och
det var tur. Ni kunde varit ’en af de aderton’ —
det var ju bland tusentals nyfikna bara aderton som
fick sätta lifvet till? Ja, herre Gud, de stockholmarne!
Jag tror, besitta mej, de skulle springa efter sin egen
skugga likasom hunden efter sin svans, om de inte
hade någonting annat att titta på. Christina Nilsson?
Det förstår sig att menniskan är intressant, men för
min del sprunge jag då hellre efter vaktparaden, om
jag skulle springa; den hörs då öfver både torg och
gator och är munter dessutom, så att den sätter lif
i benen. Men de der fördömda arierna och
folkvisorna kan jag inte med; de lägga bara an på tårepåsen,
som om den inte kunde läcka nog ändå. Och så
syndigt de der nötskrikorna ta betalt sedan! För en
enda biljett så mycket som en fattig familj kunde lefva
af en hel vecka.»

»Men en högre konstnjutning», invände på försök
fröken Tea —.

»Det fins ingen högre njutning än att hjelpa sin
fattiga nästa, om man kan, och ingen större konst
heller — ta mej dalern om d§t det fins», afgjorde

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1890/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free