Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De genuina. Skizz af Lea. Med teckning af E. Forsström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Men jag skall tala om för direktörn», skrek
madamen, »att »di gönuvina» i alla fall ä’
heders-menniskor, som gjort mycket godt i sin dar och —
som aldrig förtalat sina likar, så att nog öppnar sankt
Petrus för de7n ...»
»Ja, di ä’ vana att knacka på öfverallt, så att ä’
det möjligt, så.. . men se der kommer likvagnen, den
plymagerade, förstås —» och nu satte sig direktören,
med madamens hjelp, riktigt till rätta, så att ingenting
af hela sorgeståten skulle undgå honom.
Och ingenting undgick honom heller. Han
förargade sig så att blef grön i ansigtet öfver likvagnens
dyrhet, processionens storlek, massans nyfikenhet och
fröken Teas »komedispel» med den långa svarta slöjan,
af hvilken han såg en skymt genom fönstret i den
slutna vagnen. Men allra mest förargade han sig öfver
det syndiga slöseriet med blommor. Hela kistan var
öfvertäckt med sådana och halfva likvagnen med dem
som icke fått rum på kistan. En hederlig och enkelt
anlagd menniska kunde få gallkolik för mindre.
Atta dagar efter denna sorgefest kom madamen
hastigare än vanligt in till sin direktör och skrek med
andan i halsen: »kors i allan tid, direktörn, nu är det
slut med den andra gönuvinan också: hon har dött
af slag i natt!»
»Nej — åh tusan!» utbrast direktörn midt emellan
förvåning och glädje. »Hvad kom åt henne?»
»Hon har sörjt syster sin så grufligt, att hon
hvarken talat eller ätit sedan dödsfallet, utan varit
likasom lite ifrån sig.»
»Hade ingen att springa med nu, kan tänka; det
var väl egentligen deri sorgen låg. Parhästar gå aldrig
riktigt bra enbet...»
»Fy då!» utbrast madamen upprörd, »direktörn
är då riktigt elak, ja, riktigt en gammal förstockad
syndare!»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
