Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Borgerlig rococo. Af Oscar Levertin. Med 2 vignetter af V. Andrén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Så gnolade jag, och i dag gifter sig samme
lögelige Personnage med sin lefwerbruna surtout och sin
lustiga pung=peruque med mit hjertas föremål, den
charmanta Anne-Charlotte, och får oförkränkt goutera ces
prémices d’amour, som winkade som lönen för min
seduction. Ack, mon cher, egna din wän en medömkans tår!
Men jag måste med bättre logique utweckla för min
bror gången och det trista slutet af mina negociationer
med la petite Wolfram. Sedan mit förra bref hade alt
gått jämt framåt, och den lilla söta och jag trots mor
Wolframs Argusögon haft flera rencontres och derwid
badinerat rätt artigt samman. Til sist hade jag efter
mycket låck och påck persvaderat hänne at helt secret giöra
en tour i wagn med bror Dübens ödmjuke och lycklige
serviteur. Denna promenade en voiture skulle ega rum på
torsdagen, då den gamla draken war uptagen på annat
håll, och hela onsdagsafton låg jag chez moi och niöt mit
far niente, frögdefull öfwer hwad koma skulle, och
speculerande ut allehanda complimenter och finesser at under
färden hwiska i örat på min sköna moitié. Äntligen hade
jag nått comblen af min lycka, ty bror wet bäst af egen
experience, hur ljufweligt man kan hafwa det à deux i
en commod vis à vis-wagn.
Men medan jag philosopherade på min chaiselongue
som en icke owärdig disciple af salig Epicur, hwem
inträdde och störde min amoureusa inbilning, om icke wår
broder, ce fou diable de Liliecreutz. Han pirouetterade
in, som han haft en lätt florshufwa, wisade sina enorma
Boucles d’Artois och sade högtidligt som en maître de
cérémonie hos en Durlaucht.
Lève-toi, o bienheureux Mortel! La petite
Slottsberg t’attends là bas!
La petite Slottsberg?
Ja, den tokuge Liliecreutz, som härom aftonen i
coulisserna sett mig wisa denna Terpsichores prästinna en
något extraordinaire politesse — jag complimenterade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
