Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Två dikter af Per Hallström - Markisinnans maskerad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ett krälande vimmel af menskor och gälla bösskott
och skri.
Hon fann sig lyft på en kärra, och hopen sprängde
förbi.
Der låg hon, flämtande. Blixtar skymtade tag på tag.
Hon kände, hur luften skälfde i takt efter hjertats slag.
Hon tyckte Bastiljens murar skakade, störtade hop, —
Så såg hon ej mer. Det tycktes de tystnade alla rop.
Der låg hon, hvit som en skumflock, som hafvet kastat
i land,
Och utan en min af smärta; ej knuten var hennes
hand.
Hon låg, som hon sjunkit i svimning af hvirflande
yrseldans.
Korallen blodröd sig gömde till hälften i hårets krans.
Der låg hon kvar, när Bastiljen tagits och dagens strid
Sjönk, liksom haf efter stormen, sorlande ned i frid,
Hon drogs’ i triumf, som en folkets dotter på kvällen
se’n.
Det stelnade anletet hyste ett drag utaf glädje än. —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
