- Project Runeberg -  Nornan. Svensk kalender / 1890. Sjuttonde årgången /
226

(1873-1906)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - De döde, oktober 1888—oktober 1889. Af Emil Svensén. Med vignett af V. Andrén - Karl Gustaf Axel Örbom - Nils Edvard Fredin

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»Underbart dock! Uti mitt öra
Hviskade allt jemt en välkänd röst:

Ditåt går vägen, som dig skall föra
Fram mot ditt mål. Ej i mitt bröst
Smög sig ett tvifvel om min bana var klar.

Sanning jag trodde mig kämpa för,

Lögn dock var det, för den lögnen jag dör. — — —
Sof jag i din vingård, hur fåfäng jag gått?

Har jag ej dragit så tungt som de andra!

Hvad har jag till lön för min möda fått?

Ett skändadt namn och en fläckad ära.

Hur lätt dock vore ej det att bära,

Om blott man sade en gång vid min graf:

’Han ville det rätta, sitt lif han gaf

I strid för sanning, och i blodad skrud

Föll han för dygd, men han trodde sig, som mången

Kämpa mot Satan, när han brottades med Gud’».

* *

*



Döden har ock sin ironi. Det namn, som i
tidsordning följer på vår dödslista näst efter Örboms, är
Nils Edvard Fredm (död den 27 juni, 32 år
gammal).

Den 5 maj i våras, då harmen öfver attentatet
mot vårt fria ord församlat en långt större skara än
väntadt varit att begå den stora franska revolutionens
hundraårsminne, helsades med omätligt jubel de
högstämda strofer, der den unge skalden bragt sin
hyllning åt minnet af de stora dagar, då despotismens
fästen föllo, och skildrade huru den franska republiken
kallat furstar och folk att vid Eiffeltornets fot fira deras
minne.

»Men Sverge, Sverge, Sverge dröjer än,

Allt medan underliga rykten rufva
Om stormaktsdrömmar under pickelhufva.»

Men frihetens hänförde unge sångare fick ej sjelf
inhösta den jublande hyllning, som egnades hans
storslagna dikt. Under festens stunder låg han på sin

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 21:06:13 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nornan/1890/0254.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free